Ah, det var en pärs

Är mör som en nyklubbad köttbit, det är inte mycket som är bra med mej. Ser ut som förstapristagare i Halloweens Bästa Skräckinjagande Mask, är jävligt glad för mina medmänskors skull att jag var ensam i lägenheten när jag tog av mej skorna, svanken tillåter inte mej att se graciös ut när jag rör mej framåt och ögonlocken minskar aktivt mitt synfält väsentligt.

Usch, hoppas det dröjer länge innan jag behöver gå till jobbet igen! De sista timmarna hängde inte hjärnan med övriga kroppsdelar. Jag känner ändå att jag hoppas att Maja hör av sej och vill och kan hitta på nåt. Skulle gärna vilja ta en öl nånstans, men kommer hon med bilen får umgängesaktiviteten anpassas! =)

Näe, banne mej, jag ska fan bada fotbad!

Kommentarer

Åsikter och invändningar här:

Namn:
Kom ihåg mej

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Din text:

Trackback
Denna blogg har för närvarande bloglovin)
RSS 2.0