al

Det som såg ut att bli en trist dag blev oväntat tvärtom! Det började med att jag tog en lång sovmorgon och vaknade när posten kom. Förutom reklam och en räkning hade mamma skickat ett brev, såg det på handstilen. I kuvertet hade hon skickat sina löstagbara bh-band som jag berättat att jag var på jakt efter utan resultat. Varför hon skickade dem till mej på posten är en gåta, det hade väl varit ett ypperligt tillfälle för påhälsning, vilket hon aldrig gör, dessutom när hon arbetar drygt 300 meter från min bostad =S . Men, men, nu är det bara att sätta sej och sy dit dem på klänningen.

 

Efter brevkollen spanade jag igenom reklamen och av nån outgrundlig anledning bläddrade jag igenom Rustas blad, tror inte det har hänt mer än kanske en gång tidigare i livet. Mycket fint erbjöd de och när jag var mitt uppe i det knackade det på fönstret! Japp, svaga knackningar var det, men tydliga. Jag bor alltså på tredje våningen.

Jag tittade förvånat upp och mötte en liten talgoxes blick den halvsekund som passerade innan den flaxade iväg.

 

Eftersom Rusta hade så mycket som lockade mej tog jag min fabulösa kappa och for dit per velociped. Hittade det jag sett ut plus lite till, såklart!

 

Mitt i allt shoppande plingade det till i mobilen. Ett för mej okänt nummer hade smsat mej, det löd:

"Lycka till i eftermiddag, hoppas det går bra!!"

Eftersom min nummerflytt ännu inte gjorts (!!!) så kunde jag inte skicka tillbaks varken som tack för lyckönskningen eller att meddelandet var felskickat. Så jag får ta det till mej bara, tack du främmande Cecilia!

 

Nu är det inte så mycket mer att göra än att börja på maten och sen fara till kvällens danspass.