Ons, tors, fre

De här dagarna har det hänt mycket, mycket, mycket! Jag får dela in inlägget i tre delar, en för varje dag. Det kommer blir väääldigt mycket text.

ONSDAG
Dagen började mycket händelsefattig så jag tänkte vara lite nyttig och ta en rask promenad runt sjön. Messade Bobban om hon ville gå med, men hon höll på att starta band =) Th ville inte heller, då hon skulle till gymet senare. Så det fick bli med radion i öronen och klöva på bajj majj sellf. Började ta diskreta fotografier med mobilen när jag kom till Strandbjörket. (Mobilen är i skrivande stund på laddning, men ska publicera de bilder jag tog senare) När jag tagit "kurvan" lite smidigt och kommit till simhallen ringer Bobban och undrar om jag inte ville komma hem till dem för de hade bakat chokladbollar, köpa chips och ta med nån rolig film. ATT jag ville, så det blev att jogga (större delen av) vägen hem. Det var tröttande...

Hemma tog jag en dusch, fick i mej lite som skulle kunna kallas mat och mindes den andra auktionen på CDn jag ville ha klockan 1800. Jag kunde ju inte bara skita i den nu när jag fått en andra chans! Och visst blev den min! Till ett lägre pris än den första tom! <)

Så blev det då bussen till Dalbo och Bobban och Maja! I plånkan fanns 30:-, 14 för dit och 14 för hem, så var planen iaf. Så blev det inte, naturligtvis. 2313 kollade vi i busstidstabellen när nästa buss, som gick hela vägen hem, gick. 2303... Sen var det nattbussen som gällde, och den kostar minst dubbel dagstaxa.. Inte pengar till det inte, och inte hade vännerna nåt till utlåning..
"-Du får låna min cykel." Generös Bobban det där och jag kunde stanna kvar i deras lägenhet lite längre.. Lite längre... 0240 kom jag därifrån tror jag, och till den tidpunkten hade jag kladdat på halva Bobbans kropp, kladda av betydelsen måla. Kom hem till min säng 0330 efter ett tur med cykeln från Helvetet! Med sadel så låg som på en sjuårings hoj och utan att kunna växla lyckades jag, genomsvett, kämpa mej framåt. Missade månförmörkelsen med nån timma...

TORSDAG
Jag vaknade 1145. Hade bestämt möte med Th på busshållplatsen vid Strykjärnet 1445 och from torsdag morgon runt 0230 skulle jag också möta Bobban där, för att återbörda hennes rishög till fordon. Jag kom för sent förstås, sinkad av att färdas trampledes med en velociped som ingen skulle sno. Åter genomsvett nådde jag mitt mål och tilläts komma hem till Th och fräscha till mej innan alla mina ärenden skulle uträttas.

Det första stoppet var på Skatteverket. För att få tag på mitt personbevis började jag med att ta en nummerlapp och så slog vi oss ner. Vi väntade och väntade, en grupp människor av utländsk härkomst kom in i sällskap av varandra, utan att ta nummerlapp, och en man kom genast fram till dem med en undran om de ville ha hjälp.
Jag och Th kollade lite på varann. Det var endast hon och jag som hade den typiska Nordbolooken av alla besökare i rummet och efter en halvtimme verkade det vara till vår nackdel. Jag nämnde tom högt för Th "-Man kanske måste ta på sej en mörk peruk och en slags brytning för att få nån service på det här stället..."  När det senare bara var vi två kom en man in och satte sej, den man som jobbade där ropade "-Har du fått hjälp?"
"-Nej", svarade den besökande mannen och då blev jag arg.. Inombords... "-Det har inte jag heller!!" sa jag och gick fram till disken.

Jag fick mitt personbevis och sen bar det av till Polishuset på helt andra sidan av centrum. Bara för att få reda på att de inte tog passfoto enbart för kortet skull, utan bara för pass eller legitimation. Jaha, fotoautomat nästa. 50:- i tior eller femmor på Konsum. No casch - mot bankomat! 100:- ut - mot Pressbyrån för att växla till mej 5 tior och en 50-lapp. Nähe, gick inte - BR; samma sak. Ska man behöva gå in på banken, ta en nummerlapp och sitta och vänta för att spräcka en 100-lapp!?!?

Så blev det. Sen efter det vet jag inte vad som hände, tror det var så att jag blev nojig över att ta kort på mej själv precis vid kassorna på Kosum och kom på att det fanns fotoautomat inne på Linnégallerian för ett par år sen. Det visade sej vara för typ 7 år sen... Då var vi fruktansvärt långt från Konsum och gick in till en fotoaffär istället. En mycket blyg och försynt kille tog emot mej och lyckades få mej fastna på fotopapper. 160 enkronor gick det åt på det.

Mat sen, kines blev det. God mat, seg service av en tjurig servitris. När man ber om notan, varför ska man sitta och titta på kvittot i 20 minuter innan man får betala, både Th och jag satt redo med varsitt kontantkort redan första gången jag lyckats påkalla hennes uppmärksamhet, sen dröjde det ju, trots lite gäster, innan jag gestikulerade åt henne att komma tillbaka. Nämnde jag att hon var skittjurig?

Kaffe på maten hos Th, började kolla på 40 year old virgin. Kass, kass, kass, kass ... Typisk killfilm med kiss-och-bajs-humor hos manusförfattaren.
FREDAG
Idag har jag i princip bara varit på jobbet, men bevisligen kan saker och ting hända där också! Den första unika händelsen var när en tant frågade om vi sålde kondomer. Nej, det gjorde vi ju inte. Efter det gick tankarna omedvetet på mej om att hon skulle ge dem till sitt tonåriga barnbarn som just skaffat pojk-/flickvän, men vad har jag för rätt att vara fördomsfull?

Händelse nummer två var när Anki och Pytte-Pytte kom in och handlade. Hon hade en trumpen uppsyn och attityd vilket gjorde mej väldigt besviken. Min bild av henne var att hon är just så glad och sprallig som hon utger sej för att vara.

Händelse tre infaller då Malin ber mej ta över hennes syssla trots att jag, på hennes inrådan, skulle sopa i personalrummet. Jag blir helt oförstående, vilket tydligen syns på mej då hon MYCKET diskret viskar "-Jag tror han vill ligga med mej" Jag ställer givetvis upp och blir på hennes position tills vederbörande kommer fram till mej för att betala. Jag tyckte inte alls att han såg särskillt kåt ut, snarare besviken. Kanske för att han möttes av mej och inte Malin.

Senare på kvällen, inte långt från stängning kommer en man in. Vi kan kalla honom Händelse no. 4. Vi samtalar helt kort om att han på kvällen eventuellt skulle till Harry's. Nästa gång vi möts har "festprissen" förvandlats till "musikern" och nästa samtal handlar om trumslageri. Det är mest han som pratar, men jag lyckas sticka emellan med några åsikter. Det pågår ett bra stund och mannen vill tydligen inte lämna byggnaden, och tillslut övergår "musikern" till "psykologen". Jag svarar kortare och kortare, men absolut inte otrevligt, och tillslut går han ut med sina varor.
Fem minuter senare kommer han tillbaka, utan kassarna och fäller ytterligare några kommentarer som "psykolog"

Strax stängningsdags och hemfärd, tänkte vi när dörrarna på nytt öppnas och mannen kommer in på sin CYKEL (!!!). I en ny roll som "resenär" parkerar han cykeln vid utgången och förklarar att han ska till Indien i X veckor men att jag kan mejla honom. Jag får hans visitkort i handen och han cyklar ut i stormen igen. 
Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta år elendet. Malins kommentar var: "-Nu måste du ligga med honom!" Jag blev med ens mycket trött...
Numer är jag illamående och ska kanske tänka på att gå och lägga mej... Jag ska ju upp tidigt... =)

Kommentarer
Postat av: Kajsa

haha* Vilka dagar du varit med om! Vem var den där killen i affärn då? haha* Oj, vilken historia. Om ändå mitt liv kunde vara så händelserikt! ;)

2008-02-23 @ 18:30:00
URL: http://kajsapalmer.blogg.se
Postat av: Aradil

Hahaha, vilken härlig läsning! Det händer då minsann saker hela tiden :D

2008-02-23 @ 18:52:47
URL: http://aradil.se/

Åsikter och invändningar här:

Namn:
Kom ihåg mej

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Din text:

Trackback
Denna blogg har för närvarande bloglovin)
RSS 2.0