al

Det blir aldrig som man tänkt sej, heter det ju. Och varför det stämmer nästan varje gång kan nog ingen förklara, men det gör det. Särskilt när det gäller att vakna på lediga dagar. Tänker man "i morgon är jag ledig, då ska jag sova länge!" så lär man ju vakna vid klockan åtta. Eller som jag i går: "I morgon är jag ledig, då ska jag vakna tidigt så jag hinner få mycket gjort!"

Nope, halv tolv var tidigt tyckte kroppen, och totalt jävla dödstrött är jag ändå, både i ögon och kropp. Från längst ner på ryggen till de tio tårna har jag en krypande, stickande känsla i musklerna, som vore de helt slutkörda.

 

Då, mina vänner, är det inte lätt att lämna sängen över huvud taget. Men jag tänker att jag blir här till Postis kommer, sen kliver jag upp och packar tvätt. Hinns inte stan med i dag får det bli senare, inte panik ännu.