Så jobbigt
Igår gick det jättebra att komma tillbaka från "semestern". Var deppig som satan på morgonen, men när man mötte kunder kom glädjen tillbaka. När två kollegor genuint sa att de saknat mej trots att jag bara varit borta en vecka, när en tredje kollega säger att hon ser fram emot att jobba med mej på söndagspasset och när företaget sänder en blommor för att tacka för åren som gått och önska fortsatt gott samarbete - då tyckte jag att jag hade världens bästa jobb.
Men idag var allt helt annorlunda. Jag tappade all energi när jag kom till jobbet och kunde inte sitta upprätt vid matbordet innan mitt pass startade. Det var fysiskt krävande att försöka vara lika glad och trevlig mot kunderna som vanligt. Hade som en korsett runt revbenen som tryckte ihop lungorna, det var svårt att andas. Svårt att hålla fokus, ibland rusade tankarna iväg på annat håll, man uppfattade inte kunderna, en gång höll jag på att fälla tårar innan jag kom tillbaks till verkligheten.
När jag kom hem åt jag en portion middag och tryckte sen i mej 3/4 liter glass. Frös så jag skakade och hackade tänder efteråt. Nu ligger jag i sängen, ska upp och jobba imon. Hoppas det blir bättre, jag vill varken diagnostiseras deprimerad eller panikångestdrabbad.
Kommentarer
Postat av: Emma
Svar: Jodå, jag fick kommentarerna :)
Okej. Jag tänkte ladda upp bilder nu, får se om jag kommer på hur man gör. Tycker att det mesta blivit sämre sen de ändrade dock "/
Ojdå. Vill du prata om det ? Finns här i så fall!
Styrkekramar♥
Postat av: Sandra- med pojke i magen
Usch, de låter superjobbigt! Hoppas de känns bättre efter ett par dagar...
SV
haha curry?? Då förstår ja att dom inte ville komma tillbaka... Dock känns de som att ja inte vill ha i de bland mina gurk och melonplantor...
Jag fullkomligt HATAR curry :S
Trackback
