Så nära perfektion man kan komma?

Dagen har varit nästan ofattbart trevlig. Ganska perfekt faktiskt!
Började med att jag fick sova tills jag vaknade av mej själv, då med energi och inspiration, som nämndes i tidigare inlägg. Strax efter lunch hade jag en shoppingstund med mamma, fann ett par jeans till halva reapriset (50 spänn!), införskaffade resårband och sidenband till mina nya framtida tåskor (dock inget läder, men den jakten återupptas på måndag) samt en mycket god, dock lite för hastig, lunchbuffé.

När mamma gick till jobbet gick jag till dansen för att dansa jazz. Det var rätt tungt i början efter uppvärmningen med styrka och grand battementer, men det ordnade upp sej allt eftersom. Kan nog snart börja räkna blåmärken på min kropp efter dagens kombination som innehöll mycket golvrörelser. När jag bytte om för dusch hade dansläraren följt med sin kompis in i omklädningsrummet.
- Du, al, skulle du inte passa bättre i prep-guppen?
- Ehm, jag vet inte, måste man inte göra audition för att vara med där?
- Du har ju gjort audition för mej i flera veckor och det är ju jag som bestämmer vilka som kommer med. Men jag ska prata med [chefen, tillika min balettlärare] först, men fram tills dess kan du väl fundera på hur du vill göra.

Sen gick hon. Prep-gruppen, nivån över Mellan som jag går i nu, står för preparation och ska vara som en preparation för att komma in på yrkesskolor. Så har jag fattat det. Var och kollade på en preplektion under ledarutbildningen och de är verkligen avancerade. Är rätt tveksam till om jag skulle hålla jämna steg i den klassen, men man kanske kan prova en eller ett par gånger.

Efter jazzen och duschen tog jag en språngmarsch till bussen mot Sandsbro. Den har jag aldrig åkt förr så jag bad chauffören om hjälp att hoppa av vid rätt hållplats eftersom utroparen lagt av. När jag tillslut kommit fram och klivit ut ropade chaffisen ut och frågade om jag jobbade på det stället jag jobbar, vilket jag bekräftade, för han tyckte väl att han kände igen mej.

Sen blev det tjejmiddag, mycket god mat och gott sällskap med sällskapsspel, skatt och även lite allvarligheter som samtalsämne. När alla var mätta, belåtna och lite trötta fick jag skjuts till min cykel utanför dansskolan och nu sitter jag här. Fortfarande mätt och oerhört nöjd över denna dagen. Tänk att torsdagar kan vara som denna!

Kommentarer

Åsikter och invändningar här:

Namn:
Kom ihåg mej

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Din text:

Trackback
Denna blogg har för närvarande bloglovin)
RSS 2.0