al

Så långt att datorer lever och tänker helt själva nu för tiden. De vet tom hur man sparkar på en som redan ligger. Bokstavligt talat var jag liggandes under bordet vid en av skolans datorer.
Det var så här:
Jag skulle lite smidigt (läs: ironin!) skriva ut vårt komedimanus som jag fick kopiera till ett utkast på min hotmail för att sedan kopiera vidare till skolans version av Word. Musen funkade inte så jag fick orientera mej med hjälp av tangentbordet. Det gick lite långsamt, men jag lyckades skriva ut ett ex. Så långt allt okej.
När jag sen läste på manuset såg jag att raderna hade hamnat fel, jag rättade till det och skulle sen göra nåt, minns inte vad, men jag behövde musen. Det var bara att dyka ner bakom hårddisken och försöka meka lite, jag provade byta mus, det hjälpte inte.
Nä nä, då får jag försöka hitta rätt kommando bland knapparna. Då har fanskapet till tangentbord också lagt av! Jag ligger och krabbar bakom hårddisken, byter tangentbord och mus med andra datorer, där händer ingenting ... Jag är låst. Jag kan inte skriva ut, inte spara alla mina ändringar, inte ens stänga av datorn på ett bra sätt. Bara att hålla inne powerknappen.
Datorfan!

Nähe, har inte haft tid att äta nåt efter lunchen, det ska jag göra nu. Har repat till 31 mars och Musikalkunskapredovisningen. Får se vad jag kan skaka fram i matväg.